Avslutningsdans...

Åkte på att pynta till avslutningsdansen som klubben anordade igår, söndag. Så hade jag ett pass i köket också under kvällen. Fine, tänkte jag, jag drar dit och gör det jag ska och så far jag hem igen sen. De tre senaste gångerna har avslutningsdanserna inte varit så roliga tycker jag då det har varit ett alldeles för stort antal damer närvarande jämfört med antalet av motsatt kön. MEN IGÅR... då var det perfekt i min värld. Jag fick istället för att ha köket som den trygga platsen att fördriva tiden på då bokstavligen fly in till köket mellan danserna för att få en chans att andas lite..;o) Detta dansande, efter ett uppehåll på tre månader, resulterade i att jag idag sitter här med träningsvärk i både vader och armar. Hur gick det till liksom?!

De lurviga jazzade loss av bara farten till Dreams orkester vilka visade sig vara över förväntan bra och jaag skulle inte tveka att dansa till dem igen. Moderna låtar i dansvänliga versioner och med ett bra tempo. Jag gillar ju när det är lite fart i låtarna, men ändå så man klarar av fyra timmar dans..! Bandet övertolkade oss glada dansare direkt efter pausen med att dra igång två snabba bugg i A-tempo. Detta resulterade i att jag och S (m fl) bara stod och skrattade. Det gick ju inte att dansa till! Tänk själva att efter två timmars dans sitta still i en halvtimme och bli kall för att sedan stirra igång igen till proffsdansartempo! Nja, kanske inte så smart drag av orkestern, men å andra sidan fick magmusklerna jobba också en stund. Tänk er själva synen då glada nybörjare och ambitiösa amatörer och några till studsar loss i värsta elittempo - hahaha - ja det vart ruskigt roligt att titta på...

Efter nyår måste jag börja dansa igen. Märker ju att jag inte är mitt riktiga jag om jag inte får dansa nån gång i veckan sådär..;o)
//Annisen

Upprustning...

Kanske dags att damma av bloggen? Nu har den legat bortglömd nästan ett år. Lite synd faktiskt när den ändå finns. Det är för egen del helt otroligt skoj att gå tillbaka och läsa i den så då får jag väl ta tag i saken igen helt enkelt.

Dagen har varit lång idag. Det var mörkt när jag for hemifrån och mörkt när jag åkte för att hämta barnen. Vi hade en mysig stund sen när vi pratade om dagen, ditt o datt och åt kvällsmat ihop. Nu har de somnat och här är lugnt och tyst igen.

Försöker plugga. Är inne på sista sträckan nu med en C-uppsats som ska skrivas. Av någon anledning är det roligare att blogga om egentligen ingenting istället för att ta tag i det sociokulturella perspektivet på lärande. Jojo!

//Annisen

Fjärde advent...

Nu är den klädd. Sveriges fulaste gran. Och dyraste... 250 spänn. Jag har ALDRIG betalt den summan för en gran förr, och ALDRIG fått en fulare gran för pengarna! Den ser i alla fall bättre ut nu, med allsköns pynt, och det är då förväl det..;o)

Idag har vi pysslat här hemma. Gjorde en lista i morse med saker som skulle göras idag och rackarns vad effektivt det fungerade. När man gjort en sak strök man bara och började på nästa. Det blev inte ens snack om vem som skulle göra vad. Vi bara tog det som kändes bra för stunden, en del tillsammans och en del var för sig.

Vi har klätt granen, bakat julgodis i tre omgångar, skruvat i trappan för att slippa gnissel, skurat fläkten, satt upp nya köksgardiner, skottat snö, rensat ut leksaker i barnens rum och här nere samt pyntat klart för julen. Gött. Då har vi tid att jobba nästa vecka också och på torsdag blir det "Jul på Liseberg". En ny tradition vi infört dan före dan, att åka dit alltså.

Det blev köpemat till kvällsmat idag. Ingen skrev upp "laga mat" på listan så det glömdes liksom bort..;o)

//Annisen

Irriterad...

Känner mig irriterad och orsaken heter snö. Inte det att det är snö, nä det är bara helt okej. Jag menar, så länge den ligger där den ligger och man slipper slask och det blöta.. då har jag inget emot snön.

Problemet idag.. och sen snön behagade komma för X antal veckor sedan.. är själva snöröjningen. Och särskilt utanför barnens förskola. Som om inte det redan var trångt med parkering (längs en trottoar) så står en av personalens bilar allt som oftast där också... och så nu då ihop med enorma snödrivor... Alltså, vaaaar ska vi föräldrar stå när vi hämtar och lämnar våra barn??? Mitt i gatan??? Ja, varför inte.. det är ju säkert och bra!

Vad gör man åt det då? Jag blir bara irriterad. Får väl vänta tills jag blir förbannad istället, kanske händer något då?! Kanske hittar ni mig på en kapad plog ihärdigt på G med bortforslande av diverse snö och personalens bilar. Jojo.. se upp.

//Annisen

Sammanfattning...

Det är ju så förskräckligt dåligt uppdaterande här alltså.. Här kommer en sammafattning av höstens händelser:

• Vi har varit på Helsingforskryssning. Mycket trevligt. Dottern A hade sen föredrag om färjan på förskolan. Hon tog bilder och berättade om dem. Fröknarna var imponerade av hennes prestation. Stolt mamma..;o)
• Jag och H var i London på umgängesuppdatering. Vi träffas alltför sällan nu för tiden. Det hela var superbra i alla fall. Vi bodde på ett trevligt hotell - med toalett på rummet för omväxlings skull. Hittade värsta bästa panna cotta-stället också. Och så smaskade vi sushi... så klart! Tänk att man inte kan tröttna på sushi - fantastiskt gott.
• Dottern E har varit hos tandläkaren för andra gången i sitt liv. Hon imponerade genom att låta tandläkarnen borsta hennes tänder utan att protestera. Hemma är det kamp med borstningen i princip varenda dag så jag trodde först inte det var sant att detta gått att genomföra...
• Dottern A har fyllt fem! FEM! Fattar inte att tiden gått så fort. Hon har i alla fall varit i extas för att hon skulle ha födelsedagskalas för kompisarna från förskolan. Det var ju tur att alla kunde komma så att det blev av..*phu* Pratade om denna extas på jobbet och fick förklaringen att det är när man fyller fem som det är första gången som det är på "riktigt". Första gången det verkligen betyder något för barnet att just fylla år, få presenter, få fira och få ha sitt första "riktiga" barnkalas. Med tanke på dotterns reaktioner inför sin födelsedag i år så kan jag inflika att teorin verkar stämma..;o)

Detta var nog happeningarna det... Annars flyter livet. Jag har upptäckt böcker förresten. Eller hittat dem igen. Känner ett otroligt behov av att läsa (annat än pluggböcker) och det har jag inte kännt nu på flera, flera år! Beställde ett par böcker i helgen och jag hoppas de kommer idag...

//Annisen

Där igen...

Då var man där i tanken igen.. att starta eget. Har roat mig med att kolla företagsnamn på bolagsverkets hemsida. Mycket finns redan, men några fyndiga namn finns ändå lediga. Det verkar ju bra. Då är det bara resten kvar! Som till exempel i vad jag ska starta eget...

Min hund... tevekändisen!

Fick höra av mamma att min hund samt svärfar igår kväll på 19.30-nyheterna (Rapport) flankerade omkring i en småländsk mindre håla tillsammans med polisens insatsstyrka. Joråsåatt... Detta, förmodar jag, på grund av svärfars nyfikenhet för vad som händer och sker runt omkring..;o)

Jag var i alla fall tvungen att ta reda på om detta sannolika faktiskt var sant. Jag surfar alltså in på www.svt.se/play för att kontrollera fakta. Och jag kan bara konstatera att källan talar sanning. I allra högsta grad! I nästan TRE SEKUNDER syns de i bild. Kolla själva, jag lyckades frysa en bild..

Den tunnhårige mannen i röd tröja är svärfar. Hunden som misstänkt tittar hitåt i bild är Calle, en åttaårig dvärgschnauzerhanne - för övrigt lika nyfiken som svärfar. På bilden ses också en av polisens alla bilar som, på grund av förrgårdagens skottlossning, denna dag invaderat tidigare omtalade mindre småländska håla! Uuuuh sicken action...

//Annisen

Jobbig natt..

Nä okej, natten var inte så jobbig... Eller jo kanske dessa myror som fanns överallt... Däremot jobbade jag för första gången natt i natt! Vakennatt. Det gick bra faktiskt, men jag förstår att man måste vila dagen innan om man ska jobba natt regelbundet.

Jag är lite jetlaggad idag eftersom jag dessutom inte sov mer än ett par timmar sen när jag kom hem. Tänkte att det går fortare att ställa om ifall jag är tröttare idag på dagen istället för att sova och sen inte kunna somna på kvällen. Det verkar i alla fall fungera för jag skulle kunna gå och lägga mig nu redan. Tänkte bara gå ut i husvagnen och bädda klart i sängarna först. Ja, alltså jag ska inte sova där inatt, men jag tänkte göra klart lite eftersom vi ska iväg nu snart igen. Och nu blir det långvecka dessutom. Ska bli riktigt spännande att se om vi pallar med så många dagar borta..;o)

//Annisen

Häcksaxar och kungligt bröllop...

Lycka till säger vi till dagens brudpar!

Bilden är från www.aftonbladet.se

Förutom att hålla koll på kronprinsessans och Daniels bröllop har vi införskaffat en häcksax... Vuxenpoäng där va?! Fatta vad många olika modeller det finns... Till slut fastnade vi för en i prisklass mitten. Vilken pärs!

Och så tittade vi in hos mina föräldrar för lite glassfika och hämtning av förtält till husvagnen. Nu är det inte många dagar kvar innan vi far ut på första riktiga trippen! Det ska bli spännande, och kul, och vi hoppas på bra väder. Känns inte så kul att slå upp eller ta ner förtält i regn precis...

//Annisen

Fantasifull konstnär...

Dottern A har gjort en fin teckning och tejpat upp den på väggen...

En grisprinsessa??

När jag lagade middag idag fick jag vara barnvakt åt självaste Jesus medan modern, drottningen, var på bröllop med Ers Majestät! De skulle på prinsessbröllop minsann.

Månne har kronprinsessans blivande bröllop smittat av sig även på fyraåringarna i landet.

Jag fortsatte att ge Jesusbarnet välling och till slut somnade han. Drottningen kom tillbaka och hämtade honom mitt i natten. Hon hade pizza med sig till honom...

//Annisen

Moget Annisen, moget...

Satt i bilen och kände hur det drog ända nerifrån ryggslutet att jag skulle vilja göra fula grimaser till dessa fartkameror som numera pryder våra vägkanter lite överallt. Det vore väl skojigt. Att bli fotad men ändå inte igenkänd.

Plötsligt kunde jag inte stå emot. Det var som om mitt ansikte fick ett eget liv. Jag kom på mig själv att faktiskt sitta och grimasera när jag körde förbi ett skåp, först ett, sen nästa.. och nästa!

Ha! Moget Annisen, moget. Men det bjuder jag på. Vassego från Småland, plåtpolisen!

//Annisen

Glad påsk...

Påsken inleddes på onsdagen med att det var påskfest på dagis. Jag fixade ihop en kjol och ett huckle till lilltjejen som fick vara påskärring och skulle precis göra detsamma till den stora. Men då deklarerar hon högt och tydligt att hon minsann ska vara spiderman! Jaha... då var det bestämt liksom..;o)

Torsdag... allmänt fix och trix. Och så hjälpte jag ju påskharen förstås! A cyklade för första gången hela vägen till affären och tillbaka igen. Duktiga tjejen!

Långfredagen inleddes med bilfärd till den stora staden för att sambon och A skulle gå på bilmässan. Vi kom dit tjugo i tio och de fick sen köa i tio minuter innan de kom in i hallen. Helt okej med andra ord. Jag och E for upp till min farmor och gräddade våfflor under tiden. När vi kom ut från affären som vi hoppade in i på vägen var det kö till mässan på hela E4:an. Helt tjockt, och sambon berättade sen att när de gick därifrån ringlade sig kön in hur långt som helst, rena gekåskön inför julhandeln. Så var det tydligen besöksrekord den dagen också - 25 000 pers!

Påskafton bjöd på hemmafix i det fina vädret och sen vankades påskmiddag hos svärföräldrarna. Mycket trevligt.

Påskdagen, idag, har precis börjat och än så länge skiner solen helt enormt från en klarblå himmel. Sen ska vi köra barnen till farmor och farfar och förbereda för lite käk och reseplanering här hemma med min bror och farbror. Vi fixade ju en weekend för pappa när han fyllde 60 och nu ska vi fylla den med aktiviteter också!

Fortsatt trevlig påsk!

Så där ja...

... då var det morgon igen. Men vilken morgon! Fågelkvitter och solsken. Gött!

Helgen har bjudit på kalas och garderobsrensning och familjemys. Det är inte klokt vad man har grejer i garderoberna hörrni! Vi skänkte bort ett knööökfullt V70-bagage med kläder och skor, ändå är det inte tomt. Kanske att man skulle rensa aningens oftare?

Det jag har funderat mycket kring i helgen är vart vi skulle skänka allt. Jag vill inte lämna det vart som helst. Jag vill inte lämna kläder till någon second hand. Jag vill veta att mina gamla kläder går till nån som kan behöva ett schysst helt plagg, men som av olika anledningar inte har råd att köpa ett själv. Hur vet man då? Nä, där är problemet. Du vet inte.

Egentligen borde jag ta saken i egna händer. Fara någonstans. Hitta nåt behövande ställe och sen köra dit grejer utav bara h-e. Då vet jag i alla fall att det kommer fram och att det går till det jag vill. Dessutom gissar jag att det bli en liten morot också till att rensa ut lite oftare. Har jag otur kanske jag inte har något kvar själv till slut... men å andra sidan har jag ju då hjälpt någon annan.

Kanske skulle fara på jobb först... så jag kan tjäna pengar till att köpa kläder som jag sen kan skänka bort!

//Annisen

Idag är det onsdag...

...och dagen har varit bra. Solen har tittat fram och den värmde till och med. Välkommen våren!

Avslutning: OS-Guld i herrarnas stafett! Som de åkte... *imponerad*

Jamen gonatt världen säger jag med ett leende..:o)

//Annisen

Ett konstaterande ang snön...

Helveeetes vad snö det har kommit i natt! Vi har varit ute och löst av varandra sen klockan halv tio i morse... Klockan är nu halv ett och vi är inte klara ännu!!! Har hela trottaren utanför samt en GIGANTISK plogvall att röja oss igenom också.

Jag tänker inte klaga. Är det vinter så är det. Jag kommer bara trött konstatera att det är väldigt mycket snö nu. Jag konstaterar också att jag nu är nöjd med den mängden vi fått. Min önskan är att all snö som i fortsättningen tydligen ska komma är att den snällt landar överallt utom på vår uppfart, våra trappor, trottoaren samt andra ytor vi varsamt skottat häcken av oss på redan!

Tack!

//Annisen

Fortsatt mysigt...

Vi har haft en så mysig dag jag och barnen. For iväg för att leka på en lekplats. Lunchdejtade på McDonalds tillsammans med pappan. Väl hemma gjorde vi fruktsallad och det slank ner med en smäck. Sen kom farmodern på besök och då passade jag på att laga kvällsmat när liksom det kom en barnvakt bara sådär..!


Kolla! Till och med den något håriga hunden gillade att klättra i lekställningarna..;o)

//Annisen

Va...Färdigt... Redan?

Har ni varit med om att sitta på akuten. Man sitter där med sitt onda. I evigheters evighet! Jag vet någon som fått sitta där med ett bruten ben i åtta timmar innan de fått komma in. Åtta timmar! Ja, det är inte så att man direkt jublar när man inser att man måste uppsöka akuten. Dessutom är det ju också alltid kväll, mörkt och apkallt när man hamnar på denna okristliga och smittspridande plats. Håll med om att den känns smittspridande... Förkylda, hostande, kvidande och nysande människor i alla åldrar överallt! *huäää*

Så i lördags kväll var det dax. Lilltjejen ville, efter en vildare lek med storasyster, inte röra sin vänsterarm och bara skrek. Vad göra? Det är bara att inse att det blir en kväll på akuten!

Det är då det händer... Daptadadaaa!

Vi kommer dit. Anmäler oss i luckan och blir ombedda att sitta ner. Väntrummet är tomt på när som på en dam som anmärkningsvärt ser ut som om hon väntar på någon som redan är inne än att behöva hjälp själv. Vi hinner inte mer än att snudda rumpan mot stolsitsen förrän vi blir uppropade. Hamnar på rummet. Tre sekunder senare kommer läkaren in. Efter ytterligare tre sekunder har han fixat lilltjejens arm som visade sig vara halvt ur led bara - sk piglux*. Efter ytterligare en kvart sitter vi i bilen hem igen.

Detta måste vara något av ett världsrekord i snabbhet på en enhet som akuten!

*Piglux: Förr var tydligen pigorna ganska våldsamma i förfarandet med små barn och detta uttryck kommer från att pigorna helt enkelt slet upp ungarna i armen och armen for ur led. Stackars ungar. Dumma, dumma pigor.

//Annisen

Åh typiskt!

For iväg på jobb i ottan. Såg att jag hade nycklar med mig. Jobbar en stund. Sitter i bilen hem. Nästan hemma. Blir alldeles kall...

Inga nycklar hem!!! (Det var endast jobbnycklarna jag hade i fickan..)

Vad skulle jag göra nu då liksom... Två och en halv timme kvar tills jag börjar jobba igen... Utan nycklar, utan frukost, utan att ha duschat, utan vettiga kläder, utan smink;o)

Det hela slutade med att jag kom på att svärmor brukar ha nyckel med sig jämt. Ringde till henne. Hon var på sammanträde! Skit också. Skulle jag behöva åka åtta mil bara för att få tag i en nyckel hem?!!*grrr*

Bestämde mig för att testa med svärmor i alla fall. Åkte upp till hennes arbetsplats. Tvingades berätta mitt dilemma för de två mycket välklädda och prydliga receptionisterna (står alltså själv med flottigt hår och iklädd endast myskläder). Receptionisterna letar i alla fall sen upp svärmor, som verkligen sitter i sammanträde.., och som tur var kom hon ut - och hade nyckel hem till oss med sig! Tack!

Nu har jag bestämt mig att göra en nyckel till och lägga på nåt fiffigt ställe så jag slipper skämma ut mig offentligt varje gång jag glömmer nyckeln.

Det är liksom inte första gången, säkert heller ej den sista...

//Annisen

Umeå, t&r på 36 timmar!

Joråsåatt..

Vad vi gjorde?

• lämnade barnen hos farmor och farfar
• kl 02.00 körde vi iväg hemifrån, med sikte 108 mil norrut...
• på eftermiddagen var vi framme
• när vi tittat färdigt, bestämt oss och slagit till så for vi till vännen H med man för lite mat och trevligt samkväm
• T somnade ett par timmar..
• kl 23.30 tar vi med oss pick o pack och far hemåt igen, 108 mil även denna gång..;o)
• Men nu går färden endast i 80 km/h!
• Det är halt. Bil och allt slirar i uppförsbackar och det går faktiskt lättare att åka på den frusna modden än på spåren där asfalt lyser igenom.
• kl 14.oo är allt parkerat och klart på uppfarten hemmavid!

Vad vi slog till på?

En husvagn! Barnkammarvagn. Snygg och fräsch, från 2002. Knaus.

Joråsåatt...

//Annisen

Jul och Nyår 2009

Summering:

• Julen började den 23 december för vår del. Då alla var lediga från jobb och förskola drog vi till "Jul på Liseberg" och hälsade på tomtefar och alla andra nissar och renar! Det var första gången vi upplevde detta med snö på marken... Lika fint annars som vanligt och faktiskt så infann sig lite julkänsla ändå äntligen.


• Sen for vi hemåt mot svärföräldrarnas hus för sedvanlig tjuvstart på julbordet..;o) Säger bara: MUMS!


• På julafton kom hela faderullan hem till oss. Vi åt mat och godis i massor, gjorde julklappsleken, väntade på tomten jäääättelänge, fikade och så kom tomten äntligen! A var helhispig och tog emot klapparna med ivriga rörelser och diverse uttrop. E däremot var först vettskrämd och satt som ett plåster i min famn, men sen slappnade hon av och de sista klapparna tog hon faktiskt emot själv.


• Så var det dax för sista dagen på året... igen. Har det inte gått otroligt fort denna gång??? Hur som helst stod firandet på vårt ansvar i år och klockan fem var det lilla gula huset fullt av festglatt folk. Klockan 22 somnade alla barnen i soffan - helt utmattade. Jag väckte A vid tolvslaget men hon drog bara täcket över huvudet och ville somna om. Istället filmade jag våra fyrverkerier så det inte skulle bli ramaskri morgonen därpå för att hon inte fick se det... Ett mycket smart drag av mig visade det sig sen..;o)

Gott nytt på er därute!

//Annisen