Första advent...

"Man tänder stjärnan i fönstret, den ger oss glädje i vintertid. Advent är väntan på julen, så varm och fylld av frid." (okänd)

Helgen har inneburit mys med familjen, klädshopping i storstan, besök hos mina föräldrar, besök hos svärföräldrarna, adventspyntning och julskyltning samt som avslutning.. lite sminkshopping!

Morgonens frukost som intogs i skenet av det första adventsljuset inleddes med ett intressant samtal om varför vi firar just advent och sen jul egentligen. Den envisa fyraåringen hävdade bestämt att det är för att tomten kommer, men den minst lika envisa mamman drog hela bibelberättelsen i ca tre ganska långa meningar och så fick fyraåringen ännu mer att tänka på..;o) Sen fortsatte vi med att sjunga diverse adventsånger som poppade upp i huvudet på både mamman och pappan. Det kändes som om grundskoleåren satt sina spår, i alla fall gällande sånger man sjöng i kyrkan vid dessa högtider som barn.

Trevlig advent på er!

//Annisen

Nu kör vi!

Från och med nu har jag en och en halv timma på mig att påbörja och avsluta ett arbete jag har redovisning på nu på tordag. Sen är det kört... eller om sanningen ska fram så blir det nattarbete i så fall!

Och i eftermiddag blir det bullkakbak. Dansklubben kräver varje termin 50 bullar och 50 kakor... (men det är inte så jobbigt som det låter... faktiskt.)

//Annisen

Nattsnack..

Vaknade kl 01.53 av att E (1,5 år) ligger och pratar glatt i sin säng. Jag ligger kvar. Efter tio minuter kommer hon i princip springande och ropar på vägen lika glatt: Maaamma! Maamma!

Sen kravlar hon upp på mig och fortsätter: Ännin (välling).. ännin mamma.. ännin! Vill du ha välling? frågar jag. E nickar frenetiskt ja. Så kravlar hon ner på golvet igen och drar mig i fingret - bhåm (kom)! manar hon. Jag reser mig och lyfter upp henne: -Eja (heja) mamma, eja mamma, ropar E uppmuntrande!

Det där var nog första gången jag blivit påhejad när man stigit upp mitt i natten! Väl nere i köket tyckte jag E var lite varm och mycket riktigt, hon hade feber. Hon fick sin välling och sen trodde jag hon skulle somna om. Näpp, det gjorde hon INTE! Det slutade med att jag la mig hos henne och sen låg vi kanske i tre/fyra timmar och sjöng och försökte somna. Runt kl 06 somnade E men rullade runt hela tiden så jag somnade kanske själv kl 06.30. Detta var tredje natten denna veckan det ser ut ungefär likadant. Behöver jag säga att vi inte är på jobb och dagis idag. Vi är hemma. Orkar inte. Och så är det fortfarande lite feber i den lilla kroppen.

//Annisen

Träning...

Så vart det torsdag.. ja det har jag i och för sig redan konstaterat en gång idag men kan vara värt att nämna igen. Torsdagar är ju också dagen för träning - dans - bugg. Så klart..;o)

Det var inte så jobbigt idag - fysiskt. Värre tankemässigt när man får saker att fundera på. Då tänker man liksom bara på det och det blir kanske inte så mycket dans. Tillräckligt för att få motion visserligen och det är kanske huvudsaken, men träningen idag blev inte det där "lilla extra", s0m det ofta brukar. I stort hade vi kul i alla fall! Men mycket att tänka på. Nyttigt.

//Annisen

Väntan på studielust...

Klockan är 8.52 på morgonen. Jag har fått iväg ungar till dagis. Sambon är på jobb. Jag har plockat ur diskmaskinen. Bakat en paj. Ätit en frukost. Slått nytt rekord i Tetris Sprint på Facebook. Lagt telefonen på laddning. Datorn likaså. Tittat på snön som faller. Kollat alla bloggar jag brukar + nån till. Gjort mig i ordning så klart.

MEN.. det är torsdag.. PLUGGA DÅ FÖR H-----E!!!

//Annisen

Upprört...

Jo, alltså.. jag kom iväg till jobbet trots paltkoman som infann sig efter nachosvullningen till frukost..;o)

Jag såg ju som så många andra dokumentären om Ullared igår kväll. Idag har jag roat mig med att följa händelserna på Gekåsbloggen.. Där är många upprörda känslor ska ni veta..*tsss* Många är inläggen om att Gekås förlöjligades och att det sattes bondstämpel på alltihop. Men är det då inte personerna som är med som förlöjligas? Sen kan man ju tycka vad som helst om det i och för sig. Det har, innan inspelningarna började, annonserats efter folk som kunde tänka sig att ställa upp så att kamerateamet får följa dem. Gissar att den blonderade och extremt pinsamma duon är ett klockrent exempel på att ha tagit chansen att få sina 15 minuter i rampljuset..;o) Och kanal 5 verkar ju nappa på det som är mest extremt...

Att man sen väljer ut vilka i personalen som ska medverka är ju också en sak att diskutera, men jag gissar att alla som är med fått välja om de vill eller inte själva. Det är knappast troligt att de mot sin vilja är med så mycket som de är.

Jag är i alla fall även i forsättningen en trogen besökare till varuhuset och kommer också se vidare på serien! Jumen. Det är liksom grejen som är hela grejen.

//Annisen

Redan november...

Ursäkta men jag hinner inte riktigt med här. November. Va??? Det var ju första oktober typ igår!

Idag startade jag dagen med att gå till jobbet. Sen åkte jag hem och fixade "frukost" - nachostallrik! Nu är jag så mätt att jag nog inte orkar gå till jobbet sen igen..;o) Men uuhhuu så gött det vart!

Mor min är Linköping. Hon opererades igår. Allt väl!

I helgen var det födelsedagsfest för A. Hon hade toppenskoj var riktigt nöjd med alla sina presenter. Innan kalaset var vi på Restaurang Bambu och åt oss proppmätta på mongolisk buffé. Det stället rekommenderas varmt! Trevlig atmosfär. Fräsch mat. Fräscht ställe helt enkelt. Mitt ute i ingenstans. Så är det på landsbygden..;o)

Ska ringa mor nu och höra hur det är med henne.

//Annisen

C-klass here I come...

Tävlingen i Nässjö avklarad!

Resultatet blev en tredjeplats i "bugg vuxen D-klass". Vi är sååååå nöjda med den placeringen att det finns inget annat. Dels för att vi dansade helt jomla superkass i finalen och kunde för allt i världen inte tro att det skulle kunna sluta med en pallplats, och dels för att det skulle räcka med en tredjeplats för att vi skulle få ihop tillräckligt många sk uppflyttningspoäng att vi kunde få avancera till C-klass!!!

Schtellis und Ish... numera C-dansare då då..;o) *nöjd*

//Annisen

Täbbt i däsan..

Halv sex i morse kom den. Förkylningen.

Vaknade klockan fem. Dottern kom in. Jag kände mig som vanligt. Halvsov fram till klockan ringde 05.35. Då vart det kört - tjuvtjockt! Och sen har det bara blivit värre. Sen lunch har jag i princip nyst/nysit/prositat (vad heter det???) konstant. Har ingen feber... tror jag... njae förresten... kanske nu när jag känner efter..!

Snörvel!
//Annisen

Less på't...

Alltså ibland blir jag bara less... less på allt. En deppig dag helt enkelt. Idag är en sådan dag. Eller kanske är det kroppen som är less? Huvudet är fullt av idéer och tankar om vad jag skulle vilja ta mig för, men det händer ingenting! Jag sitter bara här... suck...

En "spark-i-rumpan-person" skulle man ha i garderoben att plocka fram sådana här dagar!

//Annisen

Skojigt inslag i vardagen..

Jag har nu jobbat två veckor på det jobb jag ska vara på...??!?!! Två av dagarna har varit som de "ska" och det har varit riktigt roligt de dagarna!

Idag var det en av de "normala" dagarna och som extra krydda på moset avslutades dagen i klassen med att rektorn(!) tittade in med gitarren i högsta hugg... Sen var det sångstund..;o) Kul av rektorn att bjuda på sig själv så där bara en fredag. Sånt gillas. Jag kan inte minnas att någon av mina tidigare rektorer/chefer någonsin fått ett sånt infall, men det rekommenderas varmt till alla kommande...

1

Jag säger bara: YES!!!

//Annisen

Misslyckat...

Ja, vi far iväg och badar!

Sovmorgon.
Fika med vännerna som skulle med till badet.
Första missödet: Tvingas köra i värsta kobajspölen förbi en bondgård då vi samtidigt får möte och alltså inte kan så att säga köra förbi pölen.
Kör vidare med sång och prat i bilen.
Andra missödet: Simhallen har stängt för allmänheten p g a tävlingar!
Besvikna barn.
Okej... Vi går på loppis istället!
Tredje missödet: Loppisen var stängd.
Jahaja, men då far vi och käkar istället.
Tyckte vi var himlans smarta som lyckades skippa McD-plejset och styrde in på Sibylla istället utan att någon av barnen ens knystade pip.
Fjärde missödet: Maten som serveras är kall!!! *grrr*
Åker hem. Det regnar. Passar på hemvägen på att tvätta av bilen också som verkligen stinker!

Vissa dagar är det bättre att bara ha sovmorgon hela dagen istället.

//Annisen

17

Fredag: Alltså nu börjar jag tveka... Vi kan ju inte hålla på att lägga henne uppemot 20 ggr vareviga kväll heller!!!

//Annisen

25

Torsdag: Sambon nattade E ikväll eftersom jag dansade. Nja, gick sådär. Hon protesterade dock inte ikväll heller - skulle bara inte sova. Måste ju så klart testa om pappa också står kvar! När sambon för 25:e gången gick in med henne så tände han även fönsterlampan. Oklart om det var därför hon somnade eller om hon faktiskt kom på att hon var trött..;o)

Klockan fyra i morse vaknade vi av att det stod någon vid vår säng. E hade vaknat. Inte skrikit som hon brukar. Bara helt tyst tassat in till oss och stod och petade på pappan och ville upp. Sötisen!

//Annisen

25 + 1...

Onsdag kväll: Jag kommer hem klockan 19.00. Hungrig. Har jobbat sen nio på morgonen. Dax att natta barn! Tjofadderittan lej... Jag går tillbaka med E 25 gånger, sen ger jag upp och tar ner henne. Lagar mat till mig medan E slappar i soffan. När maten är klar ser E lagom slö ut så då bär jag upp henne och hon somnar på studs. Sen går jag ner och äter. Allt är lugnt. Jag är lugn.

Det går inte att natta barn om man själv är uppjagad över något. Att man inte ätit på typ hela dagen...

//Annisen

9

Inget skrik alls vid nattningen idag. Yes! Annars samma procedurer som igår kväll. När hon kommer ut ur rummet så tar jag upp henne, säger ingenting, kramar om, går in och lägger henne, går ut ur rummet, väntar i vårt rum och sen samma sak igen om hon får för sig att komma ut ytterligare gånger.

Så ikväll blev det bara nio läggningar, men ändå stod jag där uppe i fyrtio minuter. Två gånger kom hon förresten upp och öppnade sin dörr, men hon gick och la sig själv igen så de räknas väl inte. Bara bra om hon lägger sig själv kan jag tycka. Låtsades därför inte om att jag såg det heller..;o)

//Annisen

Tjejhelg i Stockholm...

Det var alltså fem år sen vi sågs sist alla fyra. Vi gick fritidsledarutbildningen tillsammans under två helt galna år på Vindelns Folkhögskola. Vi har stött och blött det mesta ihop och nu när vi träffas är det precis som att vi aldrig skiljts. Det är det som är så roligt, det är det som är lite av hela grejen.

Under fem år har vi alltså i princip inte ens pratat med varandra i telefon, men när vi träffas är det som att vi setts varenda dag. Inga skrupler, inga hemligheter, inget att skämmas för, inget att dölja. Det är så skönt!

Vi har varit på specialuppdrag hos en specialfrisör, ätit gott, pratat, umgåtts, shoppat, pratat, druckit gott, pratat, trängts på tunnelbanan, ja bara varit helt enkelt.

Här äter vi 15 smårätter på en libanesisk restaurang. Det var såååå mycket mat och jättegott! Det bjöds också på magdans under tjo och tjim.. dock ej från oss..;o)

Nu ses vi om två år! Najjs..;o)

//Annisen

21

Idag fick lilltjejen minsann sova i sin nya säng för första gången. Madrassen vi beställt hade kommit så nu bäddade vi ordning allt och så fick tjejen busgosa runt en stund för att göra sig hemmastadd. Sen blev det välling och kvällsrutiner och så sängdax...

Med en gång hon lagt sig bankade hon på kudden att jag skulle lägga mig bredvid och läsa en saga.. (som hon sett att vi gör hos storasyster). Och det är klart att det ska vara samma så jag läste - två gånger. Sa gonatt. Gick ut. RAMASKRIK!!! E sprang upp och stortjöt nästan panikartat.

Jag tänkte att jag lägger mig hos henne tills hon somnar då.. (så gjorde vi med storasyster, men det kunde ju ta upp emot två timmar innan hon somnat ändå..) Vis av föregående parenteskommentar tänkte jag för mig själv att E har alltid somnat själv och det ska hon fortsätta med! Så jag sa godnatt, nu är det sovdax. Gick ut och ställde mig i vårt rum. E kom efter. Jag lyfte lugnt upp henne, bar inne henne, gav kram, sa gonatt, gick ut, ställde mig i vårt rum. Denna procedur upprepades ungefär tre gånger och sen likadant men jag sa ingenting istället. Gav bara kram och la ner henne och gick ut.

Ska tilläggas att hon slutade skrika och protestera efter ca 15 minuter. Egentligen kom hon nog ut bara för att se om jag stod kvar. De sista sju gångerna hon kom ut lyfte hon bara armarna mot mig och lät sig villigt bäras in i sängen igen. Söttjejen;) Klart mamma står kvar!

Sammanlagt fick jag göra detta 21 gånger ikväll!!! (men hon sov ändå inom 50 från det jag började..) Hoppas det går ännu snabbare i morgon..;o)

Skam den som ger sig..;o)
//Annisen

Surfbuss till Sthlm...

Att har en minidator tycker jag enbart är till fördel. Som nu till exempel när jag sitter på bussen upp till Stockholm... Resan blir ju definitivt roligare och går snabbare då du samtidigt har möjlighet att slösurfa runt lite på datorn när man tröttnar på att se ut över motorvägen..;o) Har dock inte kommit så långt men var ju tvungen att testa om det funkade att surfa såklart. Hahaha.. faktiskt är jag inte ens i Gränna än...

Bussresan ser ut att bli en lugn sådan i alla fall. Bussen är inte ens halvfull. Bakom mig sitter dock två halvfulla (hv71-supporters vad det verkar), men det är ju en helt annan sak!

//Annisen